Nervositet…

Den börjar komma vandrande nu måste jag säga! För två månader går ju otroligt fort!

Pirrigt och roligt men sorgligt på samma gång! Det är ju ett år som jag kommer vara iväg från familjen och vännerna och så. Men samtidigt känner jag att om jag inte gör det nu så kommer jag aldrig att göra det. Och då kommer jag ångra mig resten av livet. DET är något jag inte vill leva med :).

Nu måste jag bara se till så att allt är klart och inga lösa trådar hänger och slänger! Kom precis på att jag måste ändra mitt telefonabbonemang… Lite onödigt att ha något annat än kontantkort när den inte kommer att användas. Men jag vill fortfarande behålla telefonnumret!

Och vad ska man packa? Allt eller inget känns det lite som. Men antar att det är lite kläder bara och sådant. Man kan ju köpa det mesta på plats så att säga…

Härliga tider! 🙂

PS. Det hela handlar om en tidigare post: Oh Canada…

Veckans träning.

Har kört spinning, sprungit och styrketränat i veckan. Allt ligger i startgroparna för att bli ännu bättre känner jag. Måste dock säga att min jäkla allergi spökar nu så det gäller att vara noga med medicineringen! Har inte så allvarlig allergi iofs men den täpper ju till näsan och låter ögonen rinna. Jaja.

I onsdags så gav jag mig upp till spåret för att ta mig en liten runda. Fick för mig att köra lite backintervaller. Vilket i min värld betyder att jag springer en runda och i varje backe så verkligen RUSAR jag upp för den. Oavsett hur lång eller hur brant den är. För ändamålet använde jag elljusspåret uppe vid mostugan. Den är ganska kuperad och det är en slinga som jag inte använder så särskilt ofta. Den är 2 km lång. Så jag började springa, kände väl mig inte allt för pigg och alert men bättre än ingen träning alls. Så jag sprang runt där uppe och efter att jag sprungit slingan 1½ gång så tog det verkligen stopp, kände hur all energi flödade ur mig och att det började värka lite här och var i kroppen. Så jag stannade till och gick i ett ganska bra tempo. När jag fått tillbaka lite krafter så började springa igen. Två gånger fick jag sakta in och göra så, men jag kände ju verkligen hur det tog på kroppen så någon nytta lär det ha gjort.

Jag avslutade träningspasset med lite rusningar upp för den sista backen. Jag startade längst ner och rusade upp, gick ner, rusade upp, gick ner o.s.v. Gjorde det 10 gånger totalt och det tog väl 5, 6 minuter. Funderar på att alltid avsluta mina löpturer med detta, det var verkligen skönt att få springa ur benen lite och pulsen stack iväg 🙂

Riktigt härligt var det att komma igång med springandet. Jag satte ihop ett nytt styrkeschema i fredags också vilket jag körde igenom. Kommer nog känna det nu till helgen tror jag. Hade inte styrketränat sedan 4e maj… Men det verkar som om jag är på väg åt rätt håll nu i alla fall. Vilket är gött =)