Tio i Tolv!

Veckans Tips förde mig till denna låt. Jag vet att jag snackar mycket om att låtar “svänger” men denna gör det verkligen, och jag tror att ni kännert!

Dunderpatrullen – Crazy Swing

https://www.youtube.com/watch?v=_OmEzO07Vlc

Fridens.

 

Bankrånet

Det var uträknat in i minsta detalj. Fordonets hastighet var precis så hög som det krävdes för att penetrera det pansarglas som var bankens yttre vägg. En person körde skåpbilen, en satt på passagerarsätet och två till var placerade i själva skåpdelen av fortskaffningsmedlet.

Tio sekunder före kollisionen skulle föraren skrika ”REDO” så att alla kunde spjärna emot för att minimera risken av onödiga skador. Väl inne i banken var det bara att lämna fordonet, placera ut sig på sina platser och påbörja själva stöten.

En person tar chefen, en person vaktar ut mot gatan och två samlar ihop personal och eventuella kunder. När dessa var under kontroll fortsätter en av de två mot valvet för tömningshjälp.

Allt som allt får det inte ta längre tid än 7 minuter. Helst ska det gå fortare, önskad tid är på 3 minuter, men rent realistiskt sett bör det bli kring 5 minuter. De kunde leva med 5.

Pulsen var hög på alla inblandade, till och med personalen inne på banken hade en lätt förhöjd puls utan att ens veta om det. Det är djuret i en som känner av när stora saker håller på att hända, rent instinktivt ökas pulsen lite så att en är lite mer alert. Det är inget de tänker på, men det ligger där och gnolar. Några som tänkte på att pulsen var hög var de i skåpbilen. Deras puls höll på att gå genom taket.

Benny, Lenny, Conny och Tommy var deras namn. De brukade ofta skämta om ironin av att alla hade ”y-namn” och faktiskt inte höll sig på rätt sida lagen.

Conny var lite mer fundersam över det hela. Han var i stort sett övertygad att den enda anledningen till att han var där var just att han hade ett y-namn, och att detta egentligen inte var hans fel. Det var hans föräldrars fel för att de döpt honom till något så extremt kriminellt!

Tommy tänkte inte så mycket, han ville mest ha pengar. Pengar till att köpa ett nytt slutsteg till sin trimmade Volvo 740. Bilen var fulländad, det var bara ljudet som saknades nu. Nog för att han hade ett helt okej system, men det var det där pricket över i:et som han letade efter. Slutsteget var nyckeln.

Lenny hade hamnat i trubbel efter att ha spelat bort hela familjens pengar på nätkasino. Det enda han ville var att kunna betala tillbaka allt innan frugan fick nys på det. Han behövde inte ens så mycket, han behövde bara så pass att han kunde vinna tillbaka allt! Sen skulle allt bli bra, då fick de råd med hund också. Perfekt.

Benny var lite av hjärnan bakom det hela, det var hans svärmor som jobbade på banken. Hon var såklart inte med på stöten, han hatade henne innerligt och gjorde det mest för att försöka kicka igång en hjärtinfarkt hos kärringen. Helt ärligt så visste han inte ens om det fanns några pengar i lokalen.

REDO

Signalen spred sig genom bilen, alla tog spjärn, det var nu det skulle hända. Tio sekunder senare så stannade skåpbilen, lite allt för tvärt. Conny och Tommy kastades omkull inne i skåpbilen, Benny och Lenny flög fram och slog huvudet i rutan. När Tommy lyckats samla sig så fick han inte upp sidodörren på skåpet, plötsligt smäller krockkuddarna av, på tok för sent, och knockar både Benny och Lenny. Smällen skrämmer slag på Conny och Tommy som tror att Polisen redan är där, de börjar skjuta hejvilt med sina automatvapen. De träffar allt, inklusive varandra samt Conny och Tommy genom den tunna vägg som skiljer de åt.

Utanför duckar förskrämda kunder och anställda för kulregnet. I den glasvägg de kört in i så fanns det en lite stabilare del för att hålla allt på plats. Denna var förvånansvärt stark så att skåpbilen inte kunde knäcka sig igenom utan istället stannade tvärt.

Fyra döda män i en skåpbil, utan pengar, utan slutsteg, antagligen där på grund av sina föräldrars dåliga namnval. Det värsta för Benny var att till och med i efterlivet får han dras med Svärmor Hjördis då även hon strök med. Dock inte av någon hjärtinfarkt, utan av en allergichock från odeklarerade jordnötter i dagens lunch.

Tio i Tolv!

Hörde låten av en slump, hörde först inte vad de sa, trodde det var “I need love”, men tydligen var det inte det de sa… Men den svänger! Sedan får jag säga att det inte är ofta som filmen “Sommaren med Monica” nämns i låttexter, bara en sådan avlägsen referens gör den till rätt svängig.

Erik Lundin – Annie Lööf

Fridens.

Tio i Tolv!

Hittade en spellista på Spotify som hette “Comfy evening” eller liknande, där sprang jag på denna låt. Det känns nästan som om låten skulle kunnat vara med i soundtracket till filmen “Garden State”, har lite den känslan.

Band of Horses – No One’s Gonna Love You

Fridens.

 

Att intala sig att en inte sett något.

Tidigare idag satt jag och funderade på Mästarnas Mästare och att jag skulle titta på det på svtplay när jag kom hem på kvällen. För annars kommer jag bli spoilad i morgon av alla tidningar o.s.v med tanke på att det är final.

Detta glömde jag dock bort på vägen hem tydligen. För det första jag gör när jag sätter mig vid datorn är att gå in på Aftonbladet, och vad händer då? Jo där ser jag en bild på vinnaren med en pokal.

Så var den glädjen förstörd.

Så nu sitter jag här och tittar på programmet och försöker intala mig att jag inte sett rätt, att jag kanske har fel, det kanske var så att personen bara hade bucklan? Vem vet! Jag vet att det är en lögn men jag kanske kan övertala mitt inre.

Vi får se, nu ska jag sitta och titta på detta program och nästan skämmas för min egen dumhet och hoppas på att jag kan övertala mig själv att nån annan vinner än den jag såg. För då blir det mycket roligare tittning för min del. Överraskningen blir så mycket större.

Wish me luck.

Fridens.

Tio i Tolv!

När jag gick på mellanstadiet var jag häftig.

När en var häftig så lyssnade en på häftig musik.

Något som var riktigt häftigt när jag gick på mellanstadiet var Latin Kings.

Något som var ännu häftigare var att kunna hela texten.

Jag var sjukt häftig.

The Latin Kings – Fint väder

Fridens.