Fort gick det!

Så den där långa Onsdagen jag pratade om i början på månaden, ni kanske kommer ihåg, jag gör det helt klart. Den 6:e Maj var det och det var en helt underbar dag.

Lite bakgrund till detta då.

När jag var en liten grabb så blev jag väldigt förtjust i ett specifikt fordon, Lamborghini Countach, och vem kan klandra mig? Det är en otroligt fräck bil!

284130-lamborghini-countach

 

Jag tror att min första kontakt med bilen var i filmen Cannonball Run, om det var första, andra eller filmen låter jag vara osagt då den finns med i alla tre. Japp, så häftig är bilen att den är med i alla tre filmer. Svart – Vit – Röd, fantastiskt!

Jag hade affischer på bilen i mitt pojkrum, jag hade en liten modell av den och ja, det var fantastiskt!

Många år senare fick jag faktiskt se en live då jag var på Mantorp för något event, då stod en på parkeringsplatsen och mitt hjärta tog ett extra skutt.

I alla fall så hade jag inte tänkt så mycket på det under senare år utan min kärlek till bilen hade fallit i glömska. Sedan fyllde jag 30 år i November 2012 och fick då en present. Jag skulle få köra en Lamborghini… Inte en Countach i och för sig, men en Lambo! Jag! Jag blev så glad över det att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.

Mina föräldrar var väldigt glada över att jag äntligen skulle få göra det, tydligen så hade min kärlek till Lamborghini fastnat hos dom, för enligt dem var det det enda jag pratade om när jag var mindre… Detta hade jag förträngt, nog för att jag älskade bilen, men att den kärleken gick ut så pass mycket att det fastnat hos mina föräldrar hade jag ingen aning om.

Och det är detta jag gjorde på denna Onsdag den 6e Mars. Jag fick sätta mig i en Lamborghini Gallardo och accelerera upp den på en flygraka, plattan i mattan ända in i kaklet. Och det var helt underbart. Jag frågade även om mina föräldrar ville följa med och kika, mycket för att det är rätt tråkigt att åka till Uppsala och tillbaka själv, det blir ändå 70 mil typ. Dels för att få ha sett drömmen jag haft som barn att gå i uppfyllelse, och jag tror nog allt att de vart glada!

Upplevelsen varade inte så länge, men det spelade ingen roll, det leendet jag hade efteråt var svårt att tvätta bort vill jag lova. Och jag ler fortfarande när jag tänker på det.

Jag fick även köra en Ferrari 458 Italia och göra samma sak med den.

Tyvärr hade jag inte sinnesnärvaro nog att ta bilder när jag väl var där… Men det spelar mig ingen roll egentligen då jag har det permanent fast i mitt minne.

En helt underbar dag.

Fridens!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *