Igår small det verkligen!

Det small så det sjöng om det ska jag be att få tala om.

Som sagt, allt gick bra med jobbet o.s.v. Sedan drog jag iväg till träningen för att släppa ut lite ånga och ångest, få röra på sig och där med slappna av.

Vi började med att värma upp, joggade runt i hallen, gjorde sidohopp, höga knän, sparka upp mot rumpan o.s.v. Så återgår vi till att jogga och då smäller det till, eller ja det smäller väl kanske inte så mycket som att det hugger till i vaden. Min vänstervad blir helt plötsligt obrukbar, det smärtar något enormt när jag lägger vikt på den.

Min första reaktion är att jag haltar iväg till en vägg där jag stretchar ut för att se om det blir bättre, sedan fortsätter jag med uppvärmningen där vi nu gör utfallssteg, det gick rätt bra. Efter det var det grodhopp som gällde, där sa vaden ifrån å det grövsta. Så jag snackar med en av tränarna och säger att något hände med vaden, han sa att han trodde det nog var en sträckning eller liknande och frågade om jag behövde skjuts hem. Snällt tycker jag, även om jag avböjde och tog cykeln hem.

Hela tiden känner jag en sådan hopplöshet över situationen, för nu när jag äntligen kommit igång ordentligt med träningen igen så händer detta och en är tillbaka på ruta ett, det är en väldig frustration får jag erkänna.

I alla fall så tog jag det lugnt och försökte underlätta smärtan, omslag av is lades på vaden, hjälpte väl lite, inte så mycket. Jag bestämde mig för att sova bort smärtan istället! Det fungerade sådär och på morgonen kunde jag knappt gå. Kunde inte göra annat än att skratta åt eländet på väg ner mot bilen.

Jag pratade med en kompis som är sjukgymnast på kvällen det hände och hon sa att det nog var en ruptur i vaden och gav mig lite rehabgrejer jag ska göra för att underlätta det. Så det är det jag kommer syssla med nu framöver.

Any old how, det känns lite bättre nu, även om den inte går att använda fullt ut och i vissa positioner blir smärtan så påtaglig att benet nästan ger vika, det är ju bara en fråga om att skynda långsamt antar jag, som med all rehab.

En sak är säker, det jag trodde var träningsvärk i min vänstra vad förra veckan var nog något värre, så pass värre att det nu brustit. Roligare kan en ha!

Fridens.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *