Även denna månad så smyger sig Den Svenska Björnstammen in i tipsen. Jag har inga problem med det för det mesta de gör är sådär Ernst-mysigt så en bara vill krypa ner under en filt och känna värmen och kanske en gnutta ångest.

Deras produktioner är det något visst med, jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är, men det är som att jag sväljer deras krok och alla hullingar på kroken fastnar djupt i mitt inre och jag kan inte släppa taget även om jag vill. Så känns det.

Fridens.