Aldrig har jag känt mig så 70-tal

Härjade ihop lite lunch. Lax, potatis och frysta grönsaker. Rotade runt i frysen och hittade broccoli, haricovert och brysselkål! Ner med det i en gryta samt en näve salt och godsakerna var i rullning.

Laxen var i ugnen, mäkta kryddad med salt, citronpeppar och citronskal. Potatisen var upptagen ur landet och stormkokade nu på spisen, även där med en näve salt! Ja ni hör ju, värsta matkreatören är i farten och inte ett öga var torrt!

Apropå torrt… Laxen fick visst stå lite för länge i ugnen och blev lite träig. Potatisen kanske inte skulle stormkokats utan mer varsamt småkokas? Det såg nästan ut som potatismos när jag hade hällt av den i alla fall.

MEN!

Grönsakerna, fy tusan så bra det blev, och den skönheten kunde jag inte servera ur en tråkig gammal kastrull, här skulle serveringsfaten fram!

Bästa karotten rotades fram ur en låda, de nu kokta, tidigare frysta, grönsakerna hälldes av och sedan, med en precision utan motsvarighet, dumpades de ner i karotten. Så fort jag såg den så kände jag att “Nej nu tror jag allt att 70-talet ringde”. Men vad gör väl det, för även om fisken var torr som fnöske och CA spottade ut allt och skrek “CITRON?!” så kunde jag allt sitta där och titta på den fina uppläggningen och känna att nu, nu lever jag.

Jag vill att ni uppmärksammar att jag bar ut karotten på verandan för att ta fotot då köket inte riktigt var så fotogeniskt för tillfället. Men som ni ser så var den skitiga bänken det.

Fridens.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *