Dop!

Idag var det dags för dop. Det var vår lilla kille E som skulle få sig ett namn och bli medlem i den Svenska kyrkan!

Jag måste säga att det gick väldigt bra. Han var otroligt snäll i kyrkan, gjorde knappt ett ljud från sig. Han var liksom bara med och tyckte det var lite gött.

Det hela började med att Värmlandsvisan spelades av gudmoderns stråtrio. Fantastiskt fint var det. Sen mot slutet av dopet så sjöng min brorsdotter “Utan dina andetag” jag blev rörd till tårar av det. Måste dock säga att det var varmt så in i bomben!

Som var det kalas med smörgåstårta och vanlig tårta till efterrätt. En väldigt lyckad dag.

Jag tänker att jag ska skriva ett inlägg om när E kom till världen nån dag också. Men det blir en annan dag

Fridens!

Inga fingeravtryck kvar

Om ni känner att ni inte har behov av några fingeravtryck längre så kan jag med gott samvete rekommendera ballongknytning!

Blåste upp och knöt ett hundratal ballonger idag och kan nu inte känna mina fingertoppar. Så det tycker jag är ett bra tips. Utgå!

En liten del av alla ballonger

Fridens.

Barnfamiljs-strögat i Åmål

Idag har jag strögat i Åmål ska ni veta. Det har varit helt fantastiskt. Vet i och för sig inte om det riktigt räknas som strög då jag varken hade någon hög musik som spelade eller nån som dunkade plåt. En lite lagom barnfamiljsströg kanske det kan kallas. Finns det? Kanske vore något att starta.

“I morgon Onsdag är det barnfamiljsströg! Kör runt, runt, runt i stan utan att göra väsen av er, åk sedan hem och byt ett par blöjor”

Först hade vi en tid bokad hos banken i Säffle. Efter det hade H klipptid i Åmål, jag och E hängde med, CA var hemma med Farmor och Farfar som är på besök. Så vi for till Åmål, släppte av H vid salongen och sedan strögade vi loss. Vi strögade så himla mycket att vi fick byta bil två gånger. Mest på skoj då såklart, skoj för mig. Varför inte fördriva tiden med att provköra lite bilar?

Jag skulle inte säga att det var helt slöseri med tid för varken mig, E eller försäljaren. För bilarna jag provkörde var sådana som jag är genuint intresserad av!

Dessutom var det bra att ha med ett babyskydd så jag fick se hur det passade i de olika bilarna. Perfekt helt enkelt.

Det är inte som när jag var i Malmö för att träffa Magnus och hade 3 timmar att döda inne i centrum. Då gick jag in i alla butiker jag såg och ställde så himla mycket frågor. Tror jag satt inne på Ticket och pratade kryssningar i 45 minuter, minst… Det var lite mer slöseri av annans tid det.

Bild för uppmärksamhet (Badgastein)

Fridens.

Lifehack #3

Jag får ofta frågan “Hörru Henrik, vilket är ditt bästa lifehack för att underlätta tvättsituationen där hemma? Du som är så himla vettig och fantastisk. Snälla berätta!”

Oftast brukar jag inte svara så mycket. Kanske bara att använda tvättmaskinen och inte skita ner så mycket eller något annat trams. Men nu mina vänner så ska ni få det tips som kanske kommer att ändra och vända upp och ner på ett tillvaro!

Skaffa er ett matsalsbord. Ty matsalsbord är den bästa platsen för att förvara tvätt av olika slag. Ren tvätt det vill säga. Smutstvätt slänger man ju på golvet, det är sen gammalt.

Det är så otroligt praktiskt att ha allt på ett stort bord, bara att gå och ta. Tänk vad mycket plats ni sparar på att slippa ha byråer och garderober också! Det kommer alltså att bli besparingar på tusentals kronor! Och så miljömedvetet dessutom. Det finns inga nackdelar.

Det mytiska tvättbordet

Så där har vi det, kan bara säga en sak till. Varsågoda!

Fridens.

En dag i Augusti!

Dagen till ära hade vi i pipeline, som det heter, att åka till Arvika en sväng, men innan det skulle nån från Anticimex komma och besiktiga huset för försäkringsbolagets räkning. Hen skulle dyka upp nån gång mellan 8-10 på morgonen. Som vanligt så gick CA upp vid 05.10 så jag hade ändå lite tid på mig att fixa i ordning lite saker. Så som att rensa avloppet i tvättstugan… Något som jag tydligen gör på tok för sällan, för det var ingen trevlig upplevelse!

Hur som helst så dök han upp vid 10-hugget och började gå igenom det mesta, hade inget direkt att anmärka på då det mesta är rätt nygjort här hemma. Han kunde prata dock, och min fru är inte bet hon heller så det gick i ett! Tror besöket tog 90 minuter ungefär. Det som var sagt var att det skulle ta runt 45 minuter. Men skönt att få det gjort och han var mycket trevlig!

Sen släpade vi oss iväg till Värmskog där det finns ett café, ett café med mäktiga räkmackor. Vi brukar alltid ge oss iväg dit minst en gång per år för att inmundiga en finfin räksmörgås, vanligtvis sker detta lite tidigare under sommaren, men nu fick det bli i slutet av den istället. Vilket inte gjorde ett endaste dugg då vi slapp allt köande. Ofta när en är där under högsäsong så är det kö ut till parkeringen. Tror det längsta vi väntat var 20 minuter eller så, inte så jättefarligt.

Just ja, lyckades gå ett varv med trimmern i trädgården också. Även det väldigt eftersatt detta år. Mest på grund av tidsbrist men också lite intresse. Inte varit så himla sugen på trädgården i år. Får se om det blir bättring nästa!

Däremot blev det aldrig nån tur till Arvika. Behöver dit för att hämta en rem jag beställt till snöslungan… Har även börjat kolla runt efter vinterdäck till bilen. Känns som om jag tar ut vintern i förskott!

Bild för uppmärksamhet.

Fridens.

Lifehack #2!

Jag får ofta frågan “Hörru Henrik, vilket är ditt bästa lifehack för att underlätta städningen där hemma? Du som är så himla vettig och fantastisk. Snälla berätta!”

Oftast brukar jag inte svara så mycket. Kanske bara att använda dammsugaren och inte stöka ner så mycket eller något annat trams. Men nu mina vänner så ska ni få det tips som kanske kommer att ändra och vända upp och ner på ett tillvaro!

Om ni har barn, och de äter mat så som makaroner eller ris. Då händer det, hör och häpna, att det kanske faller ner någon makaron eller riskorn på deras stol, eller ner till golvet.

Slappna av och låt det ligga kvar ett par dagar. Det finns många positiva saker med att ha torkade makaroner och riskorn på golvet.

  1. Det härdar dina fötter när du trampar på dom
  2. Du går helst i strumpor för att undvika att de fastnar under fötterna
  3. Har du ett ljust golv så syns de knappt, och syns det inte så finns det inte. Det är sen gammalt.
  4. Något husdjur, inbjudet eller oinbjudet, kanske är hungrigt och behöver föda
  5. Om det krisar kan du säkert koka om resterna och försöka äta de igen

Och sist men inte minst!

6. Det blir mycket lättare att dammsuga upp matresterna när de torkat, speciellt om de inte är kladdiga. Rekommenderar inte detta med t.ex. köttfärssås som kommit på villovägar, det är ett rent helvete!

Torra makaroner

Fridens.

Drogs tillbaka till barndomens dagar

Överraskade mig själv när det var dags för frukost denna söndag. Inte nog med att jag inhandlade skogaholmslimpa på affären igår, det blev även falukorv. Inte så himla konstigt med falukorv i och för sig. Falukorv står för 98% av vårt födointag just nu. Dessutom köps den ofta i ring. Vad är ett annat ord för ring? Jo cirkel! Och vad är falukorv? Jo det är mat, och vad är mat? Det är kost! ERGO: Falukorv = Kostcirkel.

Hursomhelst, denna kostcirkel skivade jag upp, PÅ MORGONEN, inte hela då utan bara en liten del av den. Sedan tog jag en skiva skogaholmslimpa, på med lite smör och senap, sedan falukorv på. Lyckan var gjord. Jag drogs tillbaka till barndomens dagar då detta var ständigt förekommande. Äts helst med Oboy som dryck. Det hade jag dock inte idag.

Känner att jag börjar få till detta med att matblogga nu. Kanske är något att satsa på. Framförallt tycker jag att mina kulinariska äventyr är aktuella och fräscha.

Aktuellt och Fräscht. Det är mina ledord i livet.

Fridens.

Krokodil pappa!

Som vanligt så vaknade CA tidigt, inte lika tidigt idag som brukligt, men fortfarande tidigt (05.20). Detta är inget problem när jag jobbar, men nu när jag är ledig så tycker jag ändå att det är lite drygt, hade gärna legat och dragit mig till 6-hugget i alla fall. Men en får vara glad för det lilla och se de där 30 extraminutrarna som en finfin bonus.

Efter att vi gick ner så sprang han till lekrummet och började härja, jag satt på en köksstol med kroppshållning som en säck potatis och försökte öppna ögonen. Tillslut lyckades jag resa på mig och, trots alla ålderskrämpor, hasa mig fram till lekrummet. Det var dags att bygga med lego.

Jag är inte särskilt bra på att bygga med lego, eller duplo som detta är. Jag vet inte vad det är men jag får aldrig riktigt till det. Som ung så byggdes det en hel del, mest hos min kompis Torbjörn. Han och hans bröder hade en sjuhelvetes massa lego. Dock vill jag nästan minnas att jag oftast var satt till att vara legobitsletare än något annat. Detta kan verkligen vara en efterhandskonstruktion, Torbjörn får dementera om jag far med osanning. Men meningar som “Kan du hitta en platt, grå 6a?” ploppar upp i mitt huvud.

Hursomhelst. Efter ett tag när vi byggt ett garage till nån av bilarna och massa torn byggts och välts så tittade CA på mig och sa nåt konstigt ord, förstod inte riktigt vad det var. Försökte en bra stund att uppfatta, men tillslut hittade vi varandra och det han sa var: KROKODIL!

“Jaha” tänkte jag, nu ska jag alltså försöka bygga en krokodil. Sagt och gjort, färgerna struntade jag i då vi inte har så många av rätt färg. Det fick bli lite hipp som happ, men jag vart fasen hyfsat nöjd med resultatet ändå! Lyckades till och med ta en bild innan krokodilen gick samma öde till mötes som alla torn.

Ja ni ser ju vilket mästerverk. Kanske dags att söka till Lego Masters?

Fridens.

Buppen!

Rotade igenom lite gamla bilder och hittade faktiskt en bild på Buppen! Blev lite nostalgisk där efter att jag skrivit om den här om dagen.

Inte nog med att den var fin! Den var nästintill felfri också!

Ja förutom att passagerarrutan inte gick att använda. Eller att AC’n inte var i funktion. Eller att den dog hipp som happ utan anledning.

Kommer ihåg första gången Buppen jävlades med mig. Det var när jag hälsade på en kompis i Örebro. Åkte upp över en helg och sen när jag skulle sätta mig i bilen på Söndag kväll så startade den inte.

jag kan ju ingenting om bilar så jag ringde min bror, fråga mig inte varför, han vet heller ingenting om bilar. Dock hade han fest hemma så han hade massa fulla kompisar som kom med otroligt bra tips! Om jag minns rätt så gick ordväxlingen ungefär såhär.

Bror: “Nej jag vet inte, men Jimmy är en jävel på bilar du får prata med honom”
Jag: “okej”
Jimmy: “TJENA HENKE!”
Jag: “Tjena Jimmy”
Jimmy: “Startar inte biiiiiiilen?`”
Jag: “Nej den gör ju inte det”
Jimmy: “Okej, öppna motorhuven”
Jag: “Den är öppen”
Jimmy: “Ser du några slangar?”
Jag: “Ja det finns rätt många”
Jimmy: “Kläm på slangarna lite”
Jag: “Okej, det hjälpte inte”
Jimmy: “Faaan, ja då vet jag inte, du ska få prata med Johan!”
Johan: “TJENA HENKE!”
Jag: “Tjena Johan”
Johan: “Startar inte Biiiiiilen?”
Jag: “Nej den gör ju inte det”
Johan: “Okej, öppna motorhuven”
Jag: “Den är öppen”
Johan: “Ser du några slangar?”
Jag: “Ja det finns rätt många”
Johan: “Kläm på slangarna lite”
Jag: “Gjorde precis det, det hjälpte inte”
Johan: “Okeeeej, du förresten”
Jag: “Ja?”
Johan: “Testa å dra ner byxorna också”
Jag: “Okej, byxorna är nere”
Johan: “Kläm lite på slangarna”
Jag: “Det hjälpte inte”
Johan: “Okej, nej då vet jag inte, Bror din kommer här”

Ja, så på ett ungefär gick samtalet. De hade ofantligt roligt, jag stod där som ett nervöst vrak och hatade mitt liv. Just då var det inte två världar som riktigt fungerade tillsammans!

Bilen startade tillslut i alla fall, fråga mig inte hur, men varje gång den gick på tomgång så höll den på att dö, så varje rödljus var en kamp för livet!

Detta var en av de fina erfarenheterna jag hade med Buppen!

Och varifrån kommer namnet Buppen kanske ni undrar? Jo det är såklart från registreringsskylten som börjar på BUP. Dessutom så lät den BUPBUP när man larmade av bilen!

Fridens.

Bildbonanza

Sitter nu här och för över bilder från Hs telefon. Den fick lite hicka idag så det kändes som att det var lika bra att göra innan allt försvann. Det fick mig att fundera lite över det här med bilder.

Om jag ser tillbaka på hur många bilder det finns på mig från min födsel fram till jag är 25 så är det ju MAX 100 kort, då snackar vi att jag räknat högt och att de flesta av de korten är tagna mellan 20-25 års ålder.

Nu flyttar jag över bilder som är tagna mellan 16e Juli och 18e Augusti. Det var 900(!) kort på en månad. Det är ju så orimliga mängder foton egentligen. När ska man sitta och kolla på alla kort?!

Behöver ju ta tjänstledigt från jobbet i ett halvår för att kunna sortera upp allt, sen kommer det kosta en årslön att framkalla bilderna som en vill ha i fotoalbum.

Men jag antar att det är sådant en sparar tills dess att en är pensionär eller? Då har en tid att sitta där och fixa med alla kort. 150.000 kort på barn ur fokus på grund av att de rör sig hela tiden. Frågan är om en inte kommer att dö av att på nytt uppleva stressen som infann sig vid fototillfället, stressen som kom av att en ville få en, EN!, bra bild där nåt barn nånstans ler och tittar in i kameran.

Jag ger er här ett exempel på ett sådant mönsterbarn. Mig själv.

Fridens.