Ibland är jag sådär, inte så smart

Jag kände för att ge mig ut att springa ikväll. Springa har jag inte gjort på länge, antagligen inte sedan i November kanske? Om en inte räknar den lilla joggingturen till gymmet jag tog när jag skulle vara med på ett spinningpass.

Hur som helst så är jag med i en löpningsgrupp på facebook där de anordnar löpturer då och då, så en är lite fler med att springa och inte behöva härja runt själv i mörkret. Jag funderade över om jag skulle med på väg hem från jobbet, insåg att jag nog precis skulle hinna, jag bestämde mig och gjorde.

Jag kom precis i tid och tydligen var det backintervaller på schemat. Inte några intensiva utan mer uthållighetsintervaller då de var ganska långa. Först lite uppvärmning, sedan intervaller och efter det nedvarvning.

Det var riktigt skönt! Jag gillar verkligen att springa, det får mig att bli lugn, rensa huvudet och bara fokusera på nästa steg hela tiden.

Men om jag gillar att springa och det är bra för mig, vad är det som gör mig inte så smart?

12636965_10153476643882989_1523227043_o

Jo det faktum att hela passet blev strax över 10km långt. Vi stannade tre gånger på vägen tror jag. En gång under uppvärmningen för att förklara hur intervallerna skulle gå till. En gång vid slutet av uppvärmningen och sedan innan vi gav oss ut på nedvarvningen.

Jag kommer känna detta i morgon på alla möjliga ställen, ben, benhinnor, höftböjare, knän, fotleder, fötterna. Jag vet att det inte är en så bra idé för mig att härja runt på asfalt, men ibland så är jag korkad. Så är det bara.

Gruppen var väldigt härlig, varje gång jag mötte någon i gruppen (intervallerna gick fram och tillbaka längst en sträcka) så fick jag hejarop och uppmuntrande ord. Jag var för trött för att säga något tillbaka, men de värmde. Sedan när vi sprungit klart, eller alla gjort det utom jag då jag var på sista etappen, så kom det några springande för att möta upp mig och lunka tillbaka till starten i min takt, det tyckte jag var fint!

Mycket trevlig runda, mitt huvud tackar er, min kropp hatar er, men så är det ibland!

Fridens.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *