Dryga året

Har nu bott i Värmland i drygt ett år. Tiden går, tiden går.

Det känns ganska så surrealistiskt att tänka på de senaste två åren om jag ska vara helt ärlig. Om en räknar från Oktober 2016 så har jag alltså blivit sambo, flyttat två gånger, bytt jobb tre gånger och köpt ett hus. Det får en väl säga är ganska så bra jobbat ändå? Har ju även skaffat katt, bara en sån grej.

Hur som helst så flyter livet på bra här uppe i Värmland, eller ja, ni som bor norr om Karlstad får helt enkelt byta ut “uppe” mot “nere”. Jag har inte så himla mycket att klaga på. Det är det vanliga liksom, det som i stort sett alla kämpar med här i livet. För mig är det väl mest mängden mat jag proppar i mig, bristen på motion samt att jag skriver för lite.

Men en får kanske försöka se det i lite positivt också? Jag menar… Jag svälter inte? Det är bra har jag hört, att svälta är jobbigt. Jag hade antagligen svimmat av om jag toktränat i denna hetta som vi nu har här i landet, svimma vill jag inte göra! Ska jag skriva mer så måste jag sitta mer vid datorn och då drar det… mer… ström?

Okej, kanske inte fanns jättemycket positivt med det hela men jag försökte i alla fall.

Fridens.

PS.

Titeln på inlägget “Dryga året” har att göra att det är ett drygt år som jag har bott här i Värmland. Inte att det har varit ett drygt år. Ja ni fattar. Drygt år har det inte varit, sade här om dagen till H att “vad fort se senaste 6 månaderna har gått”. Hon låg och läste bok vid tillfället så hon släppte blicken från den och tittade på mig och sa “va?”, “jo det senaste halvåret har gått väldigt fort”, “Du är konstig Henrik”.

DS.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *