Lagen om 3

Jag vet inte om jag har pratat om detta tidigare eller om jag fått det från nånstans eller om det är något jag har filurat ut själv. Det är så svårt att veta nu för tiden när man är bombarderad av information i stort sett vart man än befinner sig. Man tar in saker, glömmer dom och sedan glider de upp till ytan igen och helt plötsligt så känns det som en orginell ide! Så om ni har någon källa på detta sedan tidigare berätta gärna 😀

Lagen om 3

Jag har under mina dagar som människa upptäckt vissa saker när det gäller humor som jag var tvungen att sätta ett namn på. Namnet blev, i brist på annat, lagen om 3. Jag hade kunnat döpa det till vad som helst egentligen men det fick bli ett namn som halvt förklarar vad som det hela handlar om och som lämnar lite åt fantasin!

Det hela handlar om humor. Min tes är att vad man än säger så blir det roligt om man repeterar det 3 gånger. Detta har fungerat de gånger jag har provat det och jag tror att själva idén är sund. Dock så finns det ju vissa regler man måste hålla sig till för att få det att fungera på ett bra och naturligt sätt. Du kan inte bara säga samma sak 3 gånger rakt efter varandra så blir det roligt 3e gången. Lite mer finess krävs det.

För att lyckas med det måste man ha en gnutta timing, en nypa sinnesnärvaro och kunna känna in vibbar runt omkring, vad kan bli roligt i just den situationen du befinner dig i?

Jag har utövat detta ett par gånger här i Kanada, men det hela började i början av sommaren när jag arbetade på ICA Oxen. Det är svårt att förklara situationerna i text men jag ska försöka.

Jag höll på att plocka in varor i ett skåp och runt hörnet pratade två arbetskamrater med varandra under tiden som de arbetade, E och M. Jag sticker fram huvudet bakom hörnet och säger “Va?” De slutar prata och E tittar på mig lite konstigt, jag fortsätter plocka in saker i skåpet. E och M fortsätter att prata. 30 sekunder senare så sticker jag fram huvudet igen och säger “VA?!” igen, de stannar upp och tittar på mig igen. Jag återvänder till mitt plockande, de fortsätter prata. 30-40 sekunder går och jag sticker fram huvudet ännu en gång och säger “VA?!?”.

Här dör E i stort sett, han ramlar nästan ihop på golvet av skratt. Det var så jag uppfattade det i alla fall. Detta låter nog inte så roligt, man måste ha varit där. Och den gör sig bättre när man berättar den live.

På liknande sätt har jag fortsatt med denna lag av 3. Och som sagt, hittills har det fungerat perfekt. Slump? Kanske, jag har inte testat det tillräckligt länge och noga än. Det krävs lite mer undersökningar helt klart men jag tror nästan att jag har en stabil grund att stå på.

Den får även oanade effekter när flera i en grupp känner till regeln. Här om dagen när vi satt ett par stycken och åt en episk tacofrossa så kom lagen om 3 upp på tapeten. Folk visste inte riktigt vad det var så jag började förklara, då händer det underliga! J börjar skratta när jag börjar förklara, för han vet vad jag snackar om. “Vad skrattar du åt?” frågar jag, J svarar “Jag tror att det är 3e gången du förklarar detta nu!” Så är man medveten om Lagen om 3 kan effekten alltså hålla i sig flera månader och kan komma att bubbla upp när som helst.

Några tankar på det?  😉

2 thoughts on “Lagen om 3

  1. Intressant 🙂 Kommer såklart att tänka på Kramer som flyger in genom dörren.
    Eller varje morgon som jag säger att hunden åt upp min hemläxa…
    Har ni diskuterat vad som händer vid de tre stegen och varför det blir roligt det 3:e gången? Igenkänning? Gemenskap?

  2. Nej vart själva effekten kommer från har jag inte utforskat så mycket, men jag tror att det är som du säger, igenkänningen och själva absurditeten av det, för det finns ju ingen egentligt vettig förklaring varför någon skulle upprepa sig sådär.

    Men absolut, det krävs lite mer utforskning! =)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *