Ja så sitter man här på Arlanda flygplats och väntar på att få gå på planet som ska ta mig till London för att där byta till ett plan som tar mig till Vancouver. Resan upp till Arlanda gick bra, men jag kan väl tipsa om att inte käka dykloflenak eller vad medecinen heter innan ni sätter er i en bil i 4 timmar. Jag mådde riktigt illa under bilfärden och försökte sova bort så mycket tid som möjligt. Men nu är jag framme och magen har stillat sig lite vilket är skönt. Eller ja den har stillat sig helt eftersom jag fick i mig en macka nyss, en macka och en liten flaska sprite zero, 80 spänn, som hittat måste jag säga.

Det måste vara en av de mer luktrativa affärer man kan göra egentligen, starta upp ett fik på en flygplats, för man kan verkligen ta ut överpriser på allt vad mat och fika heter. Visst är det skitbilligt att handla i Taxfree men sen måste du betala lika mycket för en kopp kaffe som du betalade för 2 liter sprit i affären innan. Men det är så det fungerar, de äger marknaden.

Det blev känslosamt när jag blev avvinkad av mor, far och syster. Syrran och morsan började gråta lite smått och om jag inte såg fel så tårades även pappas ögon. Och jag ska inte sitta här och vara macho, mina ögon tårades också måste jag erkänna. Sedan när jag var på väg till gaten så fick jag ett SMS från min bror med lite tips på hur jag ska bete mig när jag väl kommit fram till Kanada. Visdomsord från en storebror, härliga tider, jag tänker följa varje råd han gav mig 😉

Nej jag ska väl ta och lägga ner datorn nu, har inte tillgång till någon internetanslutning här för man var tvungen att köpa access i någon butik och jag orkar verkligen inte glida runt och fråga efter det… Ibland är man lat, men det har jag väl aldrig hymlat med iofs 😉