Ja, så stod jag där i hallen och dansade loss framför spegeln. Gjorde mina fräcka moves både med armar och ben. Var en sån där riktigt hipp en. En sådan som stannar upp hela lokalen när dansen sätter igång för att alla andra bara MÅSTE titta när det händer. Ja ni fattar. Sådär stod jag i hallen.

Jag kom närmre och närmre spegeln, sjöng med lite, hade det gött, dansade på. Vad ser jag då? Till min förfäran så har håren mellan ögonbrynen blivit otroligt synliga. Det var som om jag hade ett enda långt ögonbryn och inte två separata! Så kan vi inte ha det. Verkligen inte.

Med bestämda steg stred jag in till toaletten där jag framför spegeln plockade av det värsta där uppe i gränslandet mellan näsan och pannan. någon rim och reson får det vara på denna galenskap, hur skulle det se ut om jag gick runt sådär. Inte bra skulle det se ut, det vill jag lova!

När väl detta var gjort så fortsatte dansandet, och sjungandet, och dansandet. Ja, ni ser själva.

Fridens.