Spenderarns pöjk

Fast inte egentligen, men jag noterade en sak idag när jag var och handlade.

För ovanlighetens skull så styrde jag min kosa till min arbetsplats på en dag då jag inte jobbade. Det var storhandling på gång och av vissa olika anledningar kände jag att det var dags att göra den just på detta bygge, även fast det blir en resa på 7 mil tur och retur dit.

Hur som helst så när jag gled runt där i butiken och plockade i allt jag skulle ha så upptäckte jag att det var väldigt skönt att bara gå runt och spatsera där. Det var massor med folk som handlade men jag brydde mig inte det minsta. Det infann sig någon sorts frihetskänsla i att inte behöva söka ögonkontakt med andra kunder, att bara gå omkring och sköta sitt, att vara, att göra det jag kom dit för att göra utan att behöva vara någon till lags liksom.

Det var nog mest det jag ville komma fram till, att det var skönt att inte behöva gå runt och le i onödan, vara smått anonym även i en miljö där jag känner igen de allra flesta. I liekd.

Dagens klipp? Tuggummi såklart, 21 paket för 175 spänn! Ordinarie pris var 313 kronor. Gött å bara spara in 138 cashelurings på något som jag ändå hade inhandlat fast i omgångar. Lyxfällan hade varit imponerade!

12204479_10153322940662989_1240961869_o

Fridens.

Sportintervjuer

Har ni tänkt på att alla intervjuer efter matcher o.s.v. låter exakt lika? De säger precis samma saker fast på olika vis. Hittade en video som gör detta på ett fint sätt, men även en liten serie. Så jag tänker helt enkelt låta de prata!

View post on imgur.com

 

Och en liten video med den magnifika Weird Al Yankovic!

Ni förstår poängen! När en väl börjar tänka på detta så kan det liksom inte fasas ur huvudet, det enda en hör i en sportintervju efter är precis sådär “Ni sportade mycket där ute, men det andra laget sportade också, på vilket sätt gjorde att ert sportande blev det som blev bäst?” “Vi sportade tillsammans, vi sportade lite mer, vi sportade bra och tog bra sportbeslut” o.s.v.

Känns skönt att ha kunnat sätta något sådant i huvudet på er! Det är lite som att gå fram till någon och säga “Du blinkar nu manuellt”, så börjar de fundera på varje gång de blinkar, “Blinkar jag för ofta nu? För sällan? Borde jag blinka nu? Varför blinkar jag så mycket?! AAAAAAAHHHHHHH”

Fridens.

Rocka en mustasch

Det är ändå Torsdag idag, och det vet ni ju vad det betyder. THROWBACK.

Satt och kikade igenom massa gamla mobilbilder och hittade några guldkorn. Tänkte dela med mig av ett av dom i alla fall. Om informationen stämmer så är kortet taget i Augusti 2010 och jag tror detta är tillfället då jag för första gången rockar en mustasch. Har gjort det ett par gånger efter detta men det var, så att säga, premiären!

Var när jag skulle ta en tripp till Strömstad för att hänga lite med klanen Toftedahl. Var längesen jag drog igång en mustasch nu känner jag, kanske är dags snart igen? Här dundrar jag även runt i Buppen, åh min kära bupp!

DSC01250

Jag menar, jag är inte bara snygg, jag är fan charmant också!

Fridens.

Skäggspinning – Det nya svarta?

Var inne på gymmet idag och körde igenom ett pass som jag slängde ihop på morgonen, mest för att testa lite nya låtar och hur jag ska lägga upp nästa pass, så jag slipper tänka på det när den tiden kommer.

Väl där så insåg jag att jag kunde ju faktiskt filma lite samtidigt, har en kompis som jag brukar skicka lite “skäggdisco” till. Detta började när jag hade mitt skäggprojekt och det hela gick ut på att jag drog på nån fin dänga och discoade loss på min kammare till hens stora förtjusning. Hen blev glad så då blev jag också glad, win-win!

Men denna dag kände jag att “Nej men kanske skulle göra lite skäggspinning istället?!” Sagt och gjort så dundrade jag iväg två små klipp, dessa har jag nu sammanfogat och gjort till en! Teknikens under ni vet, fantastiskt är inte starkt nog för att förklara det egentligen, men jag nöjer mig med det ändå.

Snäll som jag är så delar jag med mig av detta till Er mina fina läsare.

Så håll till godo med en riktigt svettig Henrik i en helt tom spinningsal där jag utför diverse läten. Mycket nöje!

Fridens.

 

Det övernaturliga.

En vän var iväg på Seans här om dagen, jag har lite svårt för det där om jag ska vara ärlig. Det känns som om jag blir väldigt så “skriva-på-näsan”aktig när jag pratar om det. Jag kan nog låta väldigt dryg och till viss del nedlåtande utan att ens tänka på det också, antar att det beror på att jag tycker att det är en massa hittepå, jag tacklar detta genom att inte prata om det med folk helt enkelt.

Men i alla fall så var min vän iväg på Seans och berättade lite hur det var och hur fel denna person hade haft. Hen var liksom sämre än slumpen och ställde sjukt riktade frågor och påståenden till personer som kunde gå hur som helst. Antar att det hade gett en riktigt bra effekt om det stämt in nån av gångerna men här träffade det alltid utanför måltavlan.

Jag kom att tänka på en sketch ur det webbexklusiva materialet som Grotesco släppte på SVT för några år sedan. Det är del två i en liten miniserie eller vad en ska kalla det. Men det är bara 7 minuter totalt så jag tror att ni klarar av att se det!

https://www.youtube.com/watch?v=Wo_CPF4j-Wc

Sierskan. Ungefär sådär var det som min vän förklarade hur det hade varit!

Fridens.

Stjärnornas krig – Avsnitt 1 – Det mörka hotet

Var hos Alvarssons ikväll för att se lite film. Då vi ska gå på den Star Wars-film som kommer nu i December så tänkte vi dra igenom 1-6 innan, för att värma upp liksom. Dessutom har jag inte sett de i den ordningen, alltså 1-6, har bara kollat på dem i den ordning de släppts tidigare, 4-6, 1-3. I alla fall så började vi idag med Episode 1 – The Phantom Menace.

Den har fått rätt så svidande kritik ända sedan den släpptes 1999. Så pass till vida att den knappt räknas som film faktiskt, så dålig har den beskrivits. Även jag har sagt så om den, att den är så dålig.

Men nu ikväll tänkte jag att äntligen ska den få upprättelse, jag ska se på den med öppna ögon och få klarhet i hur vacker och fin filmen egentligen är.

Det gick… sådär kan jag väl säga, det dröjde inte länge innan uselheten sken igenom och lidandet började. Den är så dålig. SÅ DÅLIG ÄR DEN.

Alltså den är så dålig att jag inte ens orkar beskriva det mer just nu, jag går och lägger mig för jag blir trött bara jag tänker på det.

Fridens.

Publikrekord – alla var där

Jag, min far, min bror och hans två söner satte oss i bilen för att åka till Stockholm och gå på fotboll denna Söndag. Vi gav oss iväg i bra tid och allt gick bra, förvånansvärt lätt att hitta till Tele2 Arena och parkeringen, samt att ta sig därifrån!

Hammarby IF tog emot Malmö FF, en match som inte egentligen spelade någon som helst roll i tabellen. Inget av lagen har något att kämpa för då deras platser inte kan förändras till något som kan spela någon roll.

Det som fanns att kämpa för var ett 56 år gammalt publikrekord. Det behövdes strax över 30.000 besökare för att rekordet skulle slås. Det är rekordet för snittpublik på hemmamatcher. Och Hammarby slutade med 25 507 i snitt. Det är ganska imponerande ändå. Det är 6147 fler än tvåan på listan som är AIK.

Det var riktigt fräckt att vara där när det var så mycket folk, vissa sånger gav mig ordentliga rysningar. Underbart!

Fridens.

Tidsomställningen

Det finns flera som stör sig på att vi drar fram klockan eller tillbaka klockan beroende på vilken årstid det är. Jag är inte en av dom. Jag bryr mig helt enkelt inte om det så pass mycket att jag orkar ta ställning till om det är värt det eller inte. Jag har helt enkelt inte ont av den “laggen” som skapas av det.

MEN om jag ska ta ställning ändå, utan att ha forskat något direkt i det så skulle jag säga att det vore minst lika skönt att inte behöva ställa om klockorna. Köra på sommartid året runt och behöva leva med lite mörkare mornar såhär i slutet av Oktober.

Men glöm inte ställa om klockan innan ni lägger er så ni inte går upp i fel tid, det hade varit jobbigt!

Själv ska jag till Töreboda oerhört tidigt för att gymma lite med bror min och sedan ska vi iväg till Stockholm för att se Hammarby spela mot Malmö FF. Ska bli kul att se då det lär bli sjukt mycket folk på arenan. Hammarby har nämligen vittring på ett 56 år gammalt publikrekord. I morgon så får vi helt enkelt reda på om de lyckats eller inte, spännande!

Fridens.

Lämna en del av sig själv

Jag började göra det för något år sedan, kommer faktiskt inte ihåg när exakt, inte för att det spelar någon roll i och för sig.

Jag hade gått runt och tänkt på det ett bra tag innan jag gjorde slag i saken och faktiskt anmälde mig som blodgivare. Jag kände det att så jobbigt är det inte att gå dit fyra gånger om året och bli dränerad. Och även om en tycker att det är jobbigt att offra en timma av sitt liv var tredje månad så är det nog jobbigare om någon är i ett väldigt stort behov av blod och inte kan få det.

Det är jobbigt.

Så nu går jag dit och gör det så ofta jag får. Dock är jag sämst på att äta järntabletter och varje gång så är sköterskan lite missnöjd. Det är ungefär samma känsla som när tandhygienisten frågar om jag använder tandtråd dagligen och jag säger att jag inte gör det. Den känslan.

12177541_10153306291627989_1328527307_o

Det gör inte ont, det bara bränner till i nån millisekund och sedan är allt igång. Sedan får en grejer efteråt! Själv väljer jag att donera pengarna till barncancerfonden, jag känner lite så att om jag ändå är där för att dela med mig av mitt blod så kan jag lika gärna dela med mig av den ersättning jag får.

Sjukhusen behöver alltid blod oavsett vart du befinner sig, så anmäl er och börja ge blod! Vad väntar ni på egentligen?

https://geblod.nu/bli-blodgivare/?c=7

Klicka in er och anmäl er och se om just du kan börja ge blod!

Fridens.

Throwback! Januari 2003, Gran Canaria!

Året var 2003, jag och tre vänner hade bokat en resa till Gran Canaria för att få oss lite välbehövlig semester. Jag minns det som att vi satt hemma hos mig och skulle boka, men jag skulle inte följa med för jag hade inte råd till det just då. Då steppar Simon upp och bara “KLART DU SKA MED, Du får låna av mig så länge, inga problem” och på den vägen var det.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Se så ung och oförstörd!

Och där har ni mig en varm kväll på Gran Canaria 2003. 21 år ung. Vad jag vill minnas så var det en otroligt städad vecka vi var iväg på, trevligt, men städad! Väl där mötte vi ett par från Småland som vi umgicks med under veckan, Simon och Sofie hette dom om jag inte minns fel. Vilket jag borde göra med tanke på att det var 12 år sen.

Kan väl även tillägga att 2003 var året då jag för första gången satte upp med skägg, ett skägg som sedan bara varit av mig i några veckor totalt. Spännande!

Och jo, klart jag har fler härliga bilder från denna semester, men kanske ska cleara det med alla inblandade innan jag börjar lägga upp tänkte jag! Men bilden på min välgörare Simon får allt vara kvar tills han säger stopp! Kan även tillägga att det är han som nu för tiden skriker på mig i löpspåren så att jag tar mig runt!

Fridens.