Sjukers pöjk

Så vad gör en egentligen när sjukdomen slår till och det enda en vill göra är att ligga ner och inte så mycket mer?

Jo precis, en ligger ner och gör inte så mycket mer!

Dagen har tillbringats med väldigt mycket kvalitétsTV på 8an, 9an, 10an och 12an!  Sedan avslutade jag hela spektaklet med fyra timmar Antikrundan, och nu är det verkligen dags att lägga sig.

Antikrundan är fantastiskt roligt för övrigt. Har det med åldern att göra tro?

Fridens.

Tio i Tolv!

När jag gick i högstadiet så spelade min bror och hans kompisar låtar från detta band mest hela tiden. Det satte sig i mitt huvud och jag började också tycka om det, om det var för att jag verkligen tyckte det var bra eller för att jag ville vara lite tuff och hänga med min bror och hans kompisar vet jag inte. Men det jag vet är att jag nu mer tycker att låtarna är bra och att musiken svänger.

Rapmetal eller vad kallades det, Nu-Metal blev det väl senare, jag är inte så haj på alla benämningar, men jag vill tro att de var pionjärer när det kom till Nu-Metal vilket var något jag lyssnade sjukt mycket på i gymnasiet.

En kompis till mig funderade på att skriva RATM uppe på ryggen med stora feta bokstäver, detta var runt 2000 tror jag. Jag vet inte men jag tror att han är lite glad att han inte gjorde det. Nu har han massa andra tatueringar istället.

Rage Agains The Machine – Bombtrack

Fridens.

Simma!

Jag hade tänkt börja simma! Jag har inte simmat på hur länge som helst, frågan är om jag kommer hålla mig flytande eller om jag sjunker som en sten.

Hur är det med simning egentligen? Är det som att cykla? Om bröstsimmet satt när en var liten, sitter det kvar fortfarande då?

Frågorna är många.

Svaren är få.

En sak är dock säker, jag har världens snabbaste simglasögon!

Fridens.

Tio i Tolv!

Två syskon med helt fenomenala röster, jag vet inte hur mycket mer jag behöver säga om detta radarpar som förgyller våra hörselgångar med ljuv musik och skönsång.

När jag lyssnar på dem vill jag bara gå ut och torpa i nån park nånstans. Mmmmys!

First Aid Kit – My Silver Lining

Fridens.

Tio i Tolv!

Igår blev det lite punk med Ebba Grön, idag blir det lite progg med Nationalteatern. Vad är detta, finns det en liten rebell i Henrik tro? Det kan vara så.

Nationalteatern har jag i stort sett vuxit upp med. Inte själva bandet utan mer musiken. Har för mig att Mor och Far spelade en del och sedan började min bror och hans kompisar spela de också. Och nu sitter jag här och sjunger med i låtar jag knappt visste att jag hade hört, det är lite härligt tycker jag.

Det jag tycker att låten tar upp på ett rätt bra sätt är att en behandlas olika beroende på var i samhället en befinner sig, fast i grund och botten är vi alla lika, vi är människor.

Nationalteatern – Bängen trålar

Fridens.

Mellon är igång!

Jag tittade på Mellon idag, en av de få gånger jag gjort det faktiskt. Oftast brukar jag hålla mig till finalen, men idag så blev det kors i taket och tittning gjordes.

Såg inte allt dock, men det mesta! Så vad tyckte jag?

Rätt låtar gick vidare till final! Hade dock kunnat klara mig utan att Dansa Naken gick till andra chansen, men en kan inte få allt!

Hade mycket behållning av Jonas Gardell och Dramatentolkningen från Stina Ekblad var helt fantastisk!

Fridens.

Tio i Tolv!

För ett tag sedan fick jag ett ryck och började lyssna på Ebba Grön. Innan har jag kanske hört en eller två låtar, men nu så gick jag igenom det som låg på Spotify och jag blev inte besviken. Så bra det är!

Med det i bakhuvudet är det kanske inte så konstigt att jag vill sprida det vidare, även om jag sprider en av de mest lyssnade låtarna i deras låtskatt.

Ebba Grön – Die Mauer

Fridens.

Hyckleriet

Direkt kan jag börja med att jag är precis lika mycket hycklare som de flesta. Säger en sak, gör en annan, men det gör inte min irritation över det mindre. Snarare tvärt om.

Just nu är det en viss typ av hyckleri som jag tänker på, mest för att jag passerar det varje dag på väg till och från jobbet. Det är hela grejen med att alla vill ha kvar jobb i Sverige men när det väl kommer till kritan så vill väldigt få betala för det.

På väg till jobbet så passerar jag Electroluxfabriken i Mariestad. Den har blivit planlagd för nedläggning då den inte är lönsam, inga köper helt enkelt kylskåpen som görs där inne. Det är inga fel på kylskåpen, de är jättefina, men de blir för dyra.

När en åker förbi fabriken så står det skrivet jättestort på ena väggen

”Vi bygger ditt nästa kylskåp”, och en bild på ett kylskåp.

Och det är lite detta jag känner är hyckleri, för alla som åker förbi tänker att ”ja men det gör de ju”, fast det gör de inte alls, de bygger ett kylskåp som väldigt få bestämmer sig för att köpa pga prisläget. Det är billigare att köpa ett kylskåp byggt någon annanstans och fraktat hit till Sverige.

När allt kommer till kritan så handlar det om kronor och ören. Och det är det vi tummar på allt för ofta kan jag tycka, att vi inte ser helheten utan bara ens egen lilla del i det.

För mig personligen blir det ”för dyrt” att lägga de extra pengarna på kylskåpet som är gjort här i Sverige. Vill vi ha kvar industri i Sverige så är det bäst att börja tänka även lite större, för om jag lägger de extra pengarna på att köpa ett kylskåp gjort i Sverige så hjälper jag mängder med personer att behålla sina jobb.

”För dyrt” är ett väldigt relativt begrepp kan jag tycka, för vad är det som blir för dyrt när vi slutar köpa saker som görs i Sverige? Huvudpoängen här är att sakerna tillverkas i Sverige, att fabrikerna ägs av utlänska företag är en annan femma. Jobben finns i Sverige oavsett vart ägandet ligger.

Kan tillägga att jag är fullt medveten om att många lever knapert och om kylskåpet går sönder och måste ersättas så är det tvunget att titta på billigare alternativ, inget fel med det! Jag vill mest lyfta upp problematiken i att alltid sikta in sig på det billigaste hela tiden.

”Men det Svensktillverkade kylskåpet har ju inte alla flashiga funktioner som jag vill ha!!”. Mycket möjligt är det så, det är också helt okej, inget fel med det! Men även här kan en ställa sig själv frågan om en tycker att värdet på flashiga funktioner på sitt kylskåp är värt att offra Svenska fabriker för.

Allt är ett ställningstagande, och som sagt, det jag vill med inlägget är att få kanske en eller två personer i alla fall att lyfta blicken lite. Försöka se helheten innan beslut fattas så att det inte går per automatik.

Att jag just använde ett kylskåp som exempel här har med att jag åker förbi den där skylten varje dag. Men detta gäller naturligtvis all inhemsk produktion.

Fridens.

Tio i Tolv!

Ännu en goding från den fantastiska duon Två Blåbär. En låt om fördomar, grupptryck, rasism och att vilja vara som andra.

Ibland blir jag lite nedstämd av att låtar med dessa budskap är lika aktuella idag som de var när de skrevs. Det gör dom dock inte sämre!

Två Blåbär – Radhuseffekten (husen som gud glömde)

Fridens.