Nej inte klor som i klor, utan klor som i klor en har i bassänger. Inte sådana en rivs med.
I Onsdags så var jag iväg och simmade igen. När jag var där senast så fick jag rådet att komma vid 9.30 nånstans, för då var det ofta rätt så lite folk i bassängen. Sagt och gjort, 9.30 var jag där och såg att det var hur mycket folk som helst i bassängen! Inte för att det gjorde något, alla fick plats med råge, men lite roligt ändå!
Som ni kanske kommer ihåg så beskrev jag lite om hur mycket jag gillade att dyka under vattnet i mitt förra siminlägg. Detta fick min nostalgi att slå volter och när jag väl var där i vattnet och de flesta gått hem så kunde jag inte motstå frestelsen.
När jag var ute på den djupa delen så tog jag mig ett stort andetag och gav mig ner mot botten. Ganska snart efter jag lämnat den trygga ytan fick jag erfara något jag inte känt på många år, trycket på mina öron vid en glömt tryckutjämning! Men inte skulle väl det hindra mig på min världsomsegling i bassängen, nej verkligen inte!
Jag lyckades ta mig ner till botten, nuddade den med handen för att sedan göra en snabb vändning och trycka mig upp igen. Fyra meter djupt var det och jag vart väldigt nöjd med mig själv när jag kom upp till ytan igen!
En lite rolig grej är att jag kunde simma under vattnet före jag kunde simma ovan det. När jag var liten och badade var jag oftare under ytan än över den, så mina första simtag skedde under vattnet och inte vid ytan. Bara en sån sak!
Hur som helst så måste jag säga att jag tycker det är lustigt hur hårt klor sätter sig på huden! Tyckte jag luktade klor en bra bit in på Torsdagen även fast jag duschat ett par gånger sedan jag låg och plaskade!
Fridens.
