Pockar på min uppmärksamhet

Det är lite läskigt när jag tänker på det, men jag känner att jag får svårare och svårare att koncentrera mig på en och samma grej under en längre tid. Det är nästan så att jag inte har tålamodet att se en hel film utan att göra något annat samtidigt. För det händer saker överallt hela tiden och jag vill vara med.

Jag vet inte varför det har blivit så men det är något jag måste försöka bearbeta. Jag kan se hur det bland annat har påverkat min bokläsning. Jag har inte läst en bok på hur länge som helst just av den anledningen. När jag sätter mig med en bok så känns det som om jag missar så mycket annat runt omkring, jag vågar inte hänge mig.

Lustigt nog så hände det precis nu också, nu när jag skriver detta inlägg så dras min uppmärksamhet till än det ena än det andra. Jag sneglar bort mot min sationära dator där skärmarna lyser, något blinkar, någon vill mig något. Jag försöker tränga bort det. Telefonen vibrerade, jag fick ett meddelande på facebookchatten, jag kollar vem som vill mig något, svarar, och sedan är jag tillbaka hit igen. Korta avbrott men det blir många och min uppmärksamhet slits ständigt mellan de olika distraktionerna som kommer i min väg.

Detta nuddar ämnet jag skrev om för någon månad sedan där jag berättade om hur härligt det var att ge sig ut på långpromenad utan att ha någon musik/ljudbok/podcast i öronen, utan bara lyssna på vad omvärlden har att ge. Och det är väl lite samma grej, att det vore synd att bara göra en sak åt gången när en kan klämma in 2, 3 saker till att göra samtidigt.

Det kanske är så att jag måste tvinga mig till att träna bort den där hetsen att titta på blinkande saker. Ett sätt skulle kunna vara att låta internet stängas av två, tre timmar om dagen. För att inte behöva känna att jag “missar” något, men det vore enbart en lögn för mig själv då jag faktiskt skulle veta att jag “går miste” om intryck och så vidare.

Jag måste nog gå in mer på djupet i mig själv för att förstå var den drivkraften kommer från och på så vis kunna stävja den i sin linda istället för att släcka bränderna som orsakas av den.

Fridens.